Charlie ska flytta.

Ja vart ska jag börja, det är med gråten inte långt ifrån jag skriver detta blogginlägg idag.
Många kommer att förstå, en del kommer inte att göra det, jag vet att många av mina och Lisas hundvänner/vänner läser i min blogg och gör det enkelt för mig att berätta vad jag och Lisa har bestämt oss för, frågorna kommer att komma...men vet inte om jag orkar förklara för var och en.

Lille Charlie ska få flytta tillbaka till uppfödaren, för att omplaceras...ett svårt val att göra men bäst för han, nu kommer ju frågorna upp i huvudet på er, vad har hänt?!
Inget har hänt förutom att Charlie är en tuff hund, med väldigt mycket hund i sig...han är för tuff för mig helt enkelt, Lisa rår på han mer men han börjar bli tuff mot henne med.
Jag har inte den pondus hans ledare behöver, mitt ledarskap brister helt enkelt när det blir konflikt, när han gör något som han inte får visar han oss fingret, och det eskalerar...svårt att förklara men vissa förstår, andra inte.
Även om vi skulle få hjälp att lösa detta just nu, vad händer i framtiden? han blir inte mindre!

Charlie är värdens bästa hund...hos rätt förare, han är urtrevlig och supergod, skiter i andra hundar ja förutom när han får leka med "kusinerna och brorsan", så jäkla rolig att jobba med på plan och i skogen...spår kommer han att bli kung på, fick höra av Kerstin på Masatis att hela kullen ska tydligen vara bra spårämnen, vilket gör mig glad att höra, de spår jag och Charlie har gjort på slutet har vart lyckade.

Så den person som får ta denna kille kommer att få en guldklimp att jobba med, en stark ledare är vad han behöver och det finns säkert en sådan som snart kommer att få en superkompis...för det är vad han är, när inte konflikten finns.

Jag och Lisa kommer att sakna han, även Molgan kommer att sakna "Brorsan" "kompisen" som han fått stått ut med hängades i sin päls från 8v till 10 månader, ja han försöker fortfarande hänga i pälsen i hasorna...fast han växt förbi Molgan med 17 kg och ca 15-20 cm! deras jakt på varann i skogarna tillsammans kommer att bli ett minne blott.

Nästa vecka ska vi lämna över han i goda händer hos kennel Masati i Södertälje, det kommer bli med tårar vi gör det, jag har nog gråtit varje dag sen beslutet togs, men det är bäst för han innan det är försent att göra något åt det...för det är meningen att han ska få det bra och få leva tills ålderns höst och ha ett roligt liv med massa arbete som han älskar.

Man får inte vara egoist!

Charlie vi älskar dig våran lille krambjörn, må ditt liv bli härligt underbart! Tack för 8 månader tillsammans /Henrik, Lisa & Molgan.

Årsdagen av dagen det.

Idag är det 1 år sedan en tråkig incident hände som fick mig att ta bort Nelson.

Den dagen har satt spår i själen och kroppsligt som alltid kommer att finnas med mig i livet och påminna mig om denna dag.

Vill passa på att tacka mina dåvarande klubbkamrater som var med mig i skogen då och som stöttat mig efteråt, hade inte ni funnits så kanske inte jag heller funnits?! Den tanken kommer smygande på mig ibland och ligger nog i tankarna hela tiden omedvetet.

Vila i frid Nelson 040720 - 080413

Påsken har i alla fall vart härlig och skön, den firade vi i Lisas stuga på fäbovallen, som i stort sett var full av rörelse av människor som firade sin påsk där.

Skärtorsdagen var halvdag och vi for ut och gjorde iordning stugan inför helgen och körde ut alla grejer inför helgens firande.

På eftermiddagen for vi in till byn och fräschade upp oss inför kvällens besök på parken och Lars Kristerz! fan va skoj det var! Dancing all night long...På natten for vi ut till stugan med ordnad skjuts.

Fredagen som skulle blivit angelfiske och grillning på sjön blev inställd och vi tog påskmiddagen då i stället, så lördagen vart en heldag i gassande solsken på sjön eller vi låg snarare på strandkanten och solade för fisken lyste med sin frånvaro och det var för mycket vatten på isen för att ens orka springa ut hehehe...skoteråkandet var mer vattenskoter en snöskoter hahahaha.
Så vi låg som sagt och solade och åt monk och fläsk, godis och massa gott...och vart illröda i ansiktet av all härlig vårsol.

Lördag kväll for vi iväg med skotrarna på en tur till Håberget ca 5 km fågelvägen, det var mycket barmarksåkning och vatten i bäckar samt myrar på vägen dit...vårsolen har tagit hårt på snön!
Lisa och jag bestämde oss för att åka i förväg hem för de andra ville va kvar längre och vi stog i valet och kvalet att åka själva med tanken på att det är blötmarker och blötsnö som gör att man sitter som berget om man åker av, och vi är inte hulken någon av oss.

Men vi for och åkte över en bred bäckfåra av vatten puh den gick ju bra fast vi var nervösa, väl frame vid en myr så såg jag Lisas skoter sacka och körde fast i blötan, jag fick välja nytt spår och ge gärnet över för att inte fastna jag också...väl på fast mark var det att pulsa i halvmeter snöslask till Lisa och fick hjälpa henne lös med skotern, som lyckades efter ett par försök.

Väl hemma eldade vi på i stugan och byte till torra kläder och åt varm god mat och somnande ovaggade.

Hela helgen har vart kanon med strålande vårsol och god mat med Lisas familj och vänner på vallen, förutom dagen som är som bestod av spöregn så vi for hem tidig förmiddag.

God fortsättning alla!